Påverkar socioekonomisk status prognosen på levercancer?

Hur kommer det sig att du forskat på levercirros och levercancer i Halland?

– För det första är det inte så vanligt att forska på kopplingen mellan skrumplever (cirros) och primär levercancer (hepatocellulär cancer [HCC]) bland den svenska befolkningen. Sjukdomarna är förknippade med ojämlikhet i hälsa och därav också stigmatiserade. Jag ville undersöka hur socioekonomiska faktorer påverkar incidensen och prognosen i relation till hepatocellulär cancer på nationell nivå och mer specifikt i Halland. Det var första gången det här forskats på i Sverige.

Vad visade dina fynd?

– Forskningen visade att förekomsten av levercirros i Halland är betydligt högre än vi tidigare trott. Den visade också att icke-alkoholorsakad fettlever är en ökande orsak till levercirros och att individer med levercirros som har låg socioekonomisk status riskerar mer avancerad sjukdom och har sämre överlevnad jämfört med individer med levercirros och högre socioekonomisk status. På nationell nivå visade resultaten också en koppling mellan låg socioekonomisk status och hög incidens av hepatocellulär cancer. Samtidigt blev det tydligt att icke-alkoholorsakad fettlever är den snabbast växande orsaken till HCC i Sverige.

Hur kan din forskning komma till nytta för hälso- och sjukvården?

– Jag hoppas ju att mitt forskningsarbete, som jag bedrivit i samarbete med forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska institutet och Århus Universitetssjukhus, ska leda till att riskerna för levercancer uppmärksammas inom sjukvården men också av allmänheten. Att geografiska faktorer och socioekonomiska ojämlikheter minskar för patienter med levercancer i vården och att de här patienternas livskvalitet och överlevnad främjas. Resultaten skulle också kunna ligga till underlag för nya screenings- och behandlingsstrategier i framtiden.