De röda blodkropparna efter första andetaget – från forskning i Halland till påverkan på globala riktlinjer

Vad kan du berätta om din forskning?

– Inom sjukvården behöver man ibland ta hjälp av blodprov i undersökningarna. Ibland kan det vara de röda blodkropparna man behöver mer information om. De här cellerna har som de flesta vet en livsviktig uppgift: att transportera syre. När man som nyfödd går från att andas genom mammans moderkaka till att använda lungorna sker det stora förändringar. Jag har undersökt hur cellerna utvecklas första levnadsåret. Först genom att studera friska barn som fötts efter full graviditetstid och sedan barn som fötts mer än 3 månader för tidigt.

Hur kommer resultatet av din forskning till nytta i hälso- och sjukvården?

– Förutom en ökad förståelse för de här processerna, har forskningen också bland annat gett förbättrade barnreferensintervall (verktyg som används i bedömningen av provsvar). Flera resultat kan redan idag användas i vården i Region Halland. Sedan, från ett globalt perspektiv, har resultaten bidragit till att WHOs riktlinjer för bedömning av anemi har omarbetats.

Har du planer på att vidareutveckla ditt forskningsarbete?

– Ja, det känns viktigt att försöka hitta sätt att ytterligare förbättra metodiken kring blodprov. Det är en hel kedja från provtagning, analys och provsvar. Inte minst på grund av blodvolymerna — medan en vuxen totalt har 4-7 liter blod kan barn som föds extremt för tidigt ha så lite som en halv deciliter. Patienterna behöver ju kunna få behålla så mycket som möjligt av sitt blod.