Perspektiven
Inriktningsbeslutet togs utifrån en samlad bedömning av flera olika aspekter, nationella utredningar, tidigare analyser och utveckling inom olika områden. Här kan du läsa mer om de perspektiv som vägdes in i beslutet om den framtida sjukhusstrukturen.
Hallands utveckling
Halland är en liten region till ytan. Halland ligger mellan två storstadsregioner och har ett förhållandevis stort och, sedan länge växande befolkningsunderlag. Det innebär att regionen har goda utvecklingsförutsättningar. Invånarna fördelar sig förhållandevis jämnt mellan kommunerna. Vad får det för följder?
Faktaunderlag Hallands utveckling
Pdf, 517 kB, öppnas i nytt fönster.
Nära vård
Kärnan i nära vård är ett personcentrerat arbetssätt. Det innebär att alla utförare av vård och omsorg ska utforma insatserna tillsammans med den enskilde individen utifrån dennes behov och förutsättningar. Att vården finns nära behöver inte alltid betyda geografiskt nära.
Nära vård är inte en ny organisationsnivå eller en benämning på dagens primärvård utan en förändring i arbetssätt som omfattar hela hälso- och sjukvårdssystemet inklusive samverkan med övriga samhället. Nära vård innebär ett förändrat förhållningssätt, där det sker en förflyttning i sättet att arbeta med fyra fokusförskjutningar:
- Från fokus på organisation till fokus på person och relation
- Från invånare och patienter som passiva mottagare till aktiva medskapare
- Från isolerade vård- och omsorgsinsatser till sammanhållet utifrån personens fokus
- Från reaktiv till proaktiv och hälsofrämjande
Beredskap och civilt försvar
Region Hallands förmåga att hantera påfrestningar har prövats vid flera tillfällen. Flyktingströmmarna 2015, reservkraftsbortfall, IT- och telefonistörningar och coronapandemin är några exempel. Fartyget på tvären i Suezkanalen synliggjorde känsligheten i de globala försörjningssystemen och hackerattacker mot både företag och offentliga aktörer har visat på digitala sårbarheter. Påverkansoperationer direkt och indirekt kan också påverka Sveriges säkerhet, som koranbränningar och spridning av narrativ som påverkar Sverige och svenska intressen negativt. Det ökar risken för attentat inom Sveriges gränser eller mot svenska medborgare och svenska intressen utomlands.
Faktaunderlag Beredskap och civilt försvar Pdf, 217 kB, öppnas i nytt fönster.
Digitalisering
Digitaliseringens roll i hälso- och sjukvården
Den digitala utvecklingen i samhället påverkar alla individer, organisationer och samhällsstrukturer och har under de senaste decennierna sköljt över oss i våg efter våg. När vi börjar känna oss något så när bekväma, anpassat oss och fått båten på rätt köl finns redan nästa stora våg i horisonten. I skrivande stund har vågen som i allmänna ordalag benämns AI – artificiell intelligens – träffat samhället på bred front och, som varje större våg inom området, öppnat upp såväl enorma möjligheter som nya hot och risker. Att anpassa oss efter de nya förutsättningarna, dra nytta av möjligheterna och mildra hot och risker i denna accelererande teknologiutveckling vi kallar digitalisering är numera en vital förmåga för varje organisation i framkant, och förstås även för hälso- och sjukvården i Region Halland.
Infrastruktur
Hallands geografiska läge: flerkärnighet, pendling och tillgänglighet
Hallands läge erbjuder fördelar när det gäller tillgänglighet till arbetsmarknaderna i Sydvästsverige, med särskild betoning på dess närhet till Göteborg i norr och större orter som Helsingborg i söder. Sydvästsverige är en del av transportkorridoren mellan Hamburg och Oslo som är ett viktigt internationellt stråk, inte minst ur ett godsperspektiv.
Hallands geografiska struktur kännetecknas av flera jämnstora kommuner och städer, vilket resulterar i en flerkärnighet. Den flerkärniga strukturen stödjer en hög pendlingsintensitet, särskilt i norr- och södergående riktning mellan de större kärnorna och de mindre orterna runt omkring dem. Västkuststråket, som sträcker sig genom regionen, binder samman hela Sydvästsverige och i stråket bor en befolkning på nästan 1,9 miljoner invånare. Både tillväxten i befolkningen och den demografiska utvecklingen förväntas få stor påverkan på både kapacitetsutnyttjandet i infrastrukturen såväl som hur hallänningarnas resebehov förändras.
Faktaunderlag Infrastruktur Pdf, 456 kB, öppnas i nytt fönster.
Kompetensförsörjning
Medarbetarna är Region Hallands viktigaste resurs för att kunna erbjuda hallänningen en välfungerade hälso- och sjukvård och samhällsservice. Medarbetare är samtidigt den resurs som det blir allt hårdare konkurrens om.
Kompetensförsörjning i Halland
Region Halland har idag ett bra utgångsläge med goda organisatoriska förutsättningar vilket bekräftas av positiva resultat i nationella mätningar, högt engagemang bland medarbetare och god arbetsmiljö, även om det varierar mellan olika verksamheter. Dessa förutsättningar kan dock förändras om inte kompetensförsörjningsutmaningen hanteras i tillräcklig takt.
Faktaunderlag Kompetensförsörjning Pdf, 296 kB, öppnas i nytt fönster.
Specialisering i hälso- och sjukvården
Kunskapsutvecklingen driver fram allt fler specialiseringar och subspecialiseringar
När behandlingsmetoder, professioner och arbetssätt utvecklas ökar samtidigt behoven av alltmer specialiserad kompetens. Kunskapsutvecklingen och kompetensförsörjningen är kanske de starkaste drivkrafterna till strukturella förändringar i den sjukhusanknutna vården, och att antalet akutsjukhus minskat drastiskt under de senaste 50 åren trots att befolkningstillväxten varit stark. Som en följd av specialiseringen har det uppstått begränsningar i att upprätthålla och utöka jour- och beredskapslinjer vilket drivit på nedläggning av akutsjukhus.
För varje steg som tas mot ökad specialisering ökar antalet beroenden mellan olika funktioner och specialister i verksamheterna. Inte minst då det, i det tidiga akuta sjukdomsskedet, kan vara svårt att avgöra vilken specialitet som bör handlägga patienten.
Faktaunderlag Specialisering i hälso- och sjukvården Pdf, 198 kB.
Fastigheter, lokaler och verksamhet
Fastighets-, lokal- och verksamhetsbehov
Region Halland förvaltar idag cirka 430 000 kvadratmeter verksamhetslokaler samt cirka 50 000 kvadratmeter inhyrd lokalyta i ett externt fastighetsbestånd. Det finns flera olika typer av byggnader i fastighetsbeståndet. Allt ifrån sjukhus, vårdcentraler, folktandvård, ambulansstationer till skolor, elevbostäder, personalbostäder.
Likt andra regioner står Region Halland inför stora utmaningar med ett åldrat fastighetsbestånd samtidigt som en växande befolkning gör att behovet av välfärdstjänster ökar. Ny- och ombyggnationer eller större lokalanpassningar bör planeras och byggas för att flexibelt anpassas efter samhällets förändrade struktur och vårdens utveckling.
Faktaunderlag Fastigheter, lokaler och verksamhet Pdf, 198 kB.
Ekonomiska förutsättningar
I osäkra tider är en hållbar ekonomi avgörande för att ha handlingsutrymme och förmåga att hantera alla utmaningar, såväl plötsliga som förväntade, till exempel i sjukhusfastigheter. Region Halland har byggt upp goda ekonomiska förutsättningar genom åren för att möta framtidens utmaningar.
Generellt om god ekonomisk hushållning och behovet av långsiktighet
I kommunallagen finns angivet att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Både SKR och många kommuner och regioner har använt nyckeltalet 2 procents överskott som andel av skatter och statsbidrag som tumregel för att definiera måttet på god ekonomisk hushållning. Utgångsläge och framtida utmaningar kan dock se olika ut för den enskilda kommunen eller regionen. I arbetet med långsiktig planering måste hänsyn tas till förutsättningarna idag och samtidigt bestämma vilka finansiella krav som ska gälla kommande år utifrån bedömd framtida utveckling.
Senast ändrad: