Verksamhetsnära forskning gör nytta för patienter

I Region Halland finns många medarbetare som genom sina forsknings- och utvecklingsprojekt utvecklar ny kunskap – en förutsättning för att kunna ge en hälso- och sjukvård av hög kvalitet.

Det handlar om patientnära forskning, omvårdnadsforskning samt hälso- och sjukvårdsforskning, med resultat som ger direkt nytta i verksamheterna. Några exempel på de senaste doktorsavhandlingarna:

Narkolepsi, influensavaccin och psykiatriska svårigheter hos personer med narkolepsi

Massvaccineringen mot svininfluensa 2009 har samband med att ett ökat antal barn fick diagnosen narkolepsi, något som Attila Szakacs konstaterar i sin avhandling, där han också visar att en tredjedel av personer med narkolepsi även har psykiska svårigheter i form av nedsatt kognitiv förmåga, depression, ångest eller adhd. En viktig slutsats är att behandling av narkolepsi måste skötas av multidisciplinära team, då sjukdomen är så komplex och påverkar patienten både psykiskt och fysiskt. I Halland finns sådana team både inom barn- och vuxenvård. Attilas forskning har redan kommit till stor nytta i verksamheten.

Ny metod kan underlätta för patienter som behöver tandimplantat

Förlust av tänder ger förändrad belastning av käkarna, och benvolymen minskar. För att fästa tandimplantat måste det finnas tillräckligt mycket ben. Jonas Anderud har i sin avhandling tagit fram en ny metod för att förbättra bentillväxt i käken – ett nytt, keramiskt membran, som inte växer fast i benet, som tidigare material kunde göra, utan lätt kan tas bort när benet under växt till. Membranet kan anpassas efter varje individ, sparar tid och minskar patientlidandet, då man nu kan behandla med lokalbedövning på 30 minuter istället för som tidigare då patienten opererades nedsövd. Förhoppningarna är stora att kunna använda denna metod, även inom andra områden än tandkirurgi, men mer forskning krävs.

Patienter med KOL har ofta även högt blodtryck och hjärtsjukdom

Berne Eriksson har i sin avhandling visat att patienter med KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) ofta har högt blodtryck och hjärtsjukdom och att risken att dö av hjärtsjukdom är större än risken att dö av KOL. Om sjukvården blir mer medveten om denna samsjuklighet skulle man kunna upptäcka och börja behandla KOL tidigare. Berne har också visat att patienter med KOL lever längre än vad man tidigare trott och han betonar att det finns mycket att göra för att förbättra livskvaliteten. Till exempel har patienter med KOL stor nytta av att vara fysiskt aktiva, trots att det kan kännas svårt.

Mer forskning som är på gång

I Region Halland pågår just nu forskning kring olika, vitt skilda saker, från hur barn med gastrostomi påverkas socialt av att få sin näring via magen, IT-baserad KBT-terapi för patienter med oro och ångest, studier av bakteriers DNA-uppbyggnad för att kunna sätta in rätt åtgärder vid smittutbrott på sjukhus, individanpassad behandling av förmaksflimmer till hälsofrämjande stöd inom palliativ vård.

I sammanställningen Avtryck – På upptäcksfärd bland forsknings- och utvecklingsprojekt i Region Halland 2017 presenteras doktorsavhandlingar, fler exempel på pågående forskning, artikelreferat och en vetenskaplig publikationslista.

Kontakt: Stefan Lönn, avdelningschef FoU Halland, 070-870 46 24