Olas forskning ger miljontals barn en bättre start i livet

Ett samtal över köksbordet väckte forskningsidén. Nu kan barnläkaren Ola Andersson se tillbaka på. upptäckter som har gett eko i hela världen. I förlängningen kan hans forskning leda till att miljontals barn världen över får ett bättre liv genom att de slipper järnbrist under de första åren.

Banbrytande. Ola Andersson har aldrig ångrat att han blev barnläkare. Hans forskning har förändrat synen på avnavling världen över. När man väntar några minuter med att klippa av navelsträngen får barnet mer blod från moderkakan, vilket minskar risken för blodbrist. Här är Ola med gossen Hopstadius som vid fototillfället inte hade fått något namn.

 

När Ola Andersson ser tillbaka på sin karriär som barnläkare och forskare konstaterar han att han aldrig har ångrat sitt yrkesval. Men som ung ville han bli journalist. Intresset för humaniora hade väckts av Björn Ranelid som han hade som lärare på gymnasiet.

– Jag kom inte in på Journalisthögskolan så jag började läsa medicin och blev så småningom barnspecialist år 2000, efter examen i Lund och AT-tjänst i Halmstad.

STÖD I UTSATT LÄGE

– Det är en viktig uppgift att som barnläkare kunna vara ett stöd till barn och föräldrar i den utsatta situationen när barnet har blivit svårt sjukt. Att hjälpa föräldrarna att hantera oron så att de kan fortsätta ge omsorg mitt i allt det svåra.

– Och när man får ett larm till förlossningen för att ett nyfött barn inte andas och då kunna hjälpa till så att livet kommer igång – det går inte att beskriva hur värdefullt det känns.

Att jobba med barn innebär också ett detektivarbete, en utmaning som Ola Andersson gillar. I många år var det viktiga för honom att lära sig hantverket och försöka bli en bra läkare. Intresset för forskning, som han haft under studietiden, kom tillbaka när han återvände till Lund för att
lära sig vårda de allra minsta barnen.

– Då kom jag till en miljö där många höll på med forskning och inspirerad av det anmälde jag mig till en forskarutbildning hemma i Halmstad.

DET KLICKADE TILL

Så var det då idén hemma vid köksbordet. Olas fru Cecilia hade i sitt arbete som barnmorska fått veta att man nu skulle avnavla barnen tidigare på förlossningen i Halmstad – något som tycktes fel och märkligt.

– Då klickade det till i mitt huvud och jag började fundera på vad som händer om man väntar lite längre med att klippa navelsträngen, så att det blod som finns i moderkakan hinner gå tillbaka till barnet.

Det handlar om ungefär en deciliter blod som finns i moderkakan. Det låter kanske inte så mycket men det är mer än en tredjedel av det nyfödda barnets blodmängd.

– Det kan jämföras med två liter blod för en fullvuxen människa. Jag tänkte att det vore konstigt om inte det skulle göra skillnad.

Ola kopplade ihop detta med att man några år tidigare arbetat med att lägga om kosten för spädbarn för att råda bot på att allt fler små barn hade järnbrist.

400 NYFÖDDA STUDERADES

Tanken blev startskottet till att Ola fördjupade sig i vad som redan fanns beskrivet i forskningen – vilket inte var så mycket. De studier som gjorts var små och resultaten osäkra. Efter kontakter med en kollega i Lund som blev handledare kunde Ola sätta igång med sin studie.
Runt 400 barn med friska föräldrar som fötts vid okomplicerade förlossningar delades upp i två grupper. I den ena väntade man några minuter extra med att klämma av navelsträngen.

– När vi senare följde upp kunde vi konstatera att färre barn hade järnbrist i gruppen som fått tillbaka blodet från moderkakan. Längre fram såg vi att speciellt pojkar som avnavlats senare verkade ha fått något bättre finmotorik.

VÄRLDSNYHET FRÅN HALLAND

Forskningsrönen presenterades i en av de mest prestigefyllda medicinska tidskrifterna i världen och Ola har blivit intervjuad i bland annat New York Times, CNN och The Economist.

– Det är häftigt att sådan här vardaglig forskning från Halland kan få så stort genomslag. Men vår forskning är lätt att förstå och berör oss alla.

Nästa steg blev att testa effekterna på andra håll i världen och nu har Ola och hans team varit engagerade i en studie på en stor förlossningsklinik i Nepal. Även här har de positiva effekterna av att vänta med att avnavla varit tydliga och blivit uppmärksammade. Blodbrist är något som drabbar

upp till 40 procent av världens barn. Det kan ge långsiktig försämring av barnets utveckling och tillväxt.

BÄTTRE START I LIVET

– I Sverige är betydelsen av det extra blodet kanske inte så stor, men i andra länder, där problemen med järnbrist hos små barn är mycket större, kan sen avnavling göra att miljontals
barn får en bättre start i livet. Och metoden är helt gratis och såvitt vi vet utan risker och biverkningar.

Studien har börjat ge verkan. Såväl Storbritannien som USA har ändrat sina rekommendationer, med hänvisning till den halländska forskningen.

Ola Andersson är noga med att lyfta fram att detta långt ifrån har varit ett enmans-jobb. Han har haft ovärderlig hjälp både av barnmorskor som rekryterat familjerna till studien och av de sjuksköterskor som tagit alla prover i den viktiga uppföljningen.

JÄTTESTORT BARNKALAS

– För att inte tala om alla barn och familjer som medverkat. Dem tackade vi med ett stort barnkalas när vi presenterade resultaten efter fyraårsuppföljningen.

Nu jobbar Ola Andersson på Region Hallands forsknings- och utvecklingsavdelning. Han stödjer en rad olika forskningsprojekt som medarbetare i regionen driver. Det är närmare 70 medarbetare i olika professioner som forskar i den halländska vården och det finns stora möjligheter att hitta spännande forskningsprojekt.

– Forskning kan handla om vardagsnära saker, om moment som medarbetarna i vården utför varje dag – men som kan förbättras. Den typen av forskning är ofta lättare att förstå och går också snabbare att tillämpa. Det är fantastiskt roligt att nu få hjälpa andra att forska och att få sporra dem att ta sig över hinder de möter.

 

Nyfödd. Angelika Nyberg och Jonas Arvidsson fick dottern Isabella Nyberg i februari i år.

Fakta – avnavling

Ola Anderssons forskning har bedrivits i samarbete med Uppsala och Umeå Universitet. Fyrtio procent av världens barn drabbas av blodbrist som kan avhjälpas med Olas och hans kollegors metod. I Sverige ändrades rutinerna för avnavling 2008. I Sverige föds mellan 110 000 och 115 000 barn varje år. På Hallands sjukhus föddes i fjol 4 456 bebisar, vilket är rekord. Flest barn föddes i juli.