Uppföljning 2016

Uppföljning av Tillväxtstrategin är ett kontinuerligt arbete som årligen sammanställs i ett antal rapporter. Syfte är att följa hur Halland utvecklas i förhållande till det övergripande målet "En mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014". Utvecklingen följs upp utifrån tre huvudindikatorer som speglar Hallands befolknings- och sysselsättningsutveckling samt den ekonomiska utvecklingen.

Hur går det för Halland?

Generellt visar uppföljningen för år 2016 en fortsatt positiv utveckling för Halland, att Halland växer! Sysselsättningsgraden är hög, stabilt och konkurrenskraftigt näringsliv och en positiv nettoinflyttning.

Sammanställs i fyra delrapporter

Resultatet från årets uppföljning presenteras i fyra delrapporter, där statistiken huvudsakligen kommer från Statistiska Centralbyrån. De fyra delrapporterna är Grundfakta, Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Du hittar rapporterna för år 2016 i sin helhet till höger på webbsidan. Nytt för 2016 års uppföljning är kompletteringen av indikatorer inom social hållbarhet. Indikatorerna redovisas i delrapporten Fler i arbete.

Grundfakta

Halland fortsätter att växa och mellan 2014 till 2015 ökade befolkningen med drygt 4000 personer, en ökning på 1,3 procent jämfört med Sverigesnittets 1,1 procent. Befolkningsökningen bidrar också till Hallands fortsatta goda utveckling av skattekraften mätt som tusen kronor per invånare. Andelen 25-64 åringar med eftergymnasial utbildning fortsätter att öka både för inrikes som för utrikes födda. I Halland har drygt 45 procent av kvinnorna i åldersgruppen 25-64 år en eftergymnasial utbildning medan andelen högskoleutbildade män uppgår till 33 procent. Bilden blir densamma när vi tittar på EU-2020 utbildningsmål, andel 30-34 åringar med minst 2-årig eftergymnasial utbildning.

Hög attraktivitet

Halland fortsätter sin goda utveckling med ett positivt inrikes flyttnetto trots att målet på 1 200 personer per år inte nåddes 2015. Den boendedrivna inflyttningen till Halland avspeglas i småhuspriserna. År 2015 var medelpriset på småhus i Halland 2,8 miljoner kr. Det är högre än  riksgenomsnittets 2,5 miljoner kr och högre än de flesta län. Samtidigt  råder det bostadsbrist. Bedömningen är att det behöver byggas mer än 9 500  bostäder de kommande fem åren (hyreslägenheter, bostadsrätter och egnahem).

Pendlingsstatistiken visar också att drygt 45 900 personer pendlade över länsgränsen under 2014, en ökning med 1,3 procent mot fjolåret. Från 2008 har inpendlingen ökat mer än utpendlingen, 16 procent mot 6 procent.

Den ökande pendlingen sätter också fokus på tillgängligheten med kollektivtrafik inom och till/från länet. Enligt restiderna med tåg 2016 så har tunneln i Hallandsåsen bidragit till en kortare restid med tåg och fler antal dubbelturer mellan Halmstad och Helsingborg. Resandet med kollektivtrafik i Halland ligger på 13 procent jämfört med Sverigesnittets 26 procent om vi tittar på kollektivtrafikens marknadsandel. Samtidigt ser vi att CO2-utsläppen från transporter inte sjunkit mycket sedan 1990,vilket till största delen förklaras av att Halland är ett transitlän och inte på kollektivtrafikens marknadsandel.

Stark konkurrenskraft

Inom delområdet Stark Konkurrenskraft i Hallands Tillväxtstrategi används lönesumma per sysselsatt dagbefolkning som huvudindikator. Målet är att utvecklingen av lönesumman per sysselsatt i Hallands län ska vara bland de tre bästa i Sverige. Halland klarar inte målet och hamnar på en fjärdeplats när vi tittar på förändringen från år 2005 (Dock med knapp marginal). I en jämförelse med övriga län står sig Halland också mycket väl utifrån bruttoregionproduktens och sysselsättningens utveckling mellan åren 2007-2013.

Halland har ett stabilt näringsliv med en liten känslighet för konjunktursvängningar jämfört med regioner med en större andel tillverkande industri. En jämförelse med närliggande regioner och Sverige visar att Halland har en god konkurrenskraft och tillväxt under perioden 2007-2014. Men precis som i andra delar av Sverige är det flera av de klassiska tillverkningsbranscherna i Halland som krymper i antalet sysselsatta däribland skogs- och träindustrin.

Inom ramen för Hallands Tillväxtstrategi 2014-2020 har tre styrkeområden definierats; Hälsoinnovation, Besöksnäring och Grön tillväxt. Livsmedel och Skog & Trä ingår som delområden inom Grön Tillväxt. Styrkeområdena Besöksnäring, Hälsoinnovation och Livsmedel har haft en god utveckling av antal sysselsatta (dagbefolkning) samt förädlingsvärdet jämfört med styrkeområdet Skog & Trä.

Halland ett av de länen med minst varuexport. Halland ligger på 16 plats bland alla svenska län när det gäller exportvolym och är fortfarande relativt låg räknad per capita. Detta är en situation som förhoppningsvis håller på att förändras. I Halland finns det idag 1 490 exporterande företag, vilket är en ökning med över 14 procent sedan 2005. Ökningen har dock varit större om vi tittar på antal importföretag, 58 procent. I Halland är exporten också väl differentierad med en viss betoning på maskiner och träindustri.

Fler i arbete

Halland är det län som har högst förvärvsfrekvens i Sverige både för män som 
för kvinnor. År 2014 var den 81,8 procent, för män 83 procent och för kvinnor 
80 procent. Länet når målet i Tillväxtstrategin där länet ska vara bland de tre 
bästa i Sverige. Precis som i övriga Sverige är förvärvsfrekvensen i Halland 
för personer med utrikes bakgrund betydligt lägre, både för kvinnor som för 
män.

Positivt är också att utanförskapet har en sjunkande trend som även kan ses i 
övriga Sverige och för befolkningen med utländsk bakgrund. Men fortfarande är 
utanförskapet högre bland befolkningen som har utrikes bakgrund, speciellt för 
kvinnor.

Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll har sjunkit i Halland sedan år 2002 
både för barn med inrikes som med utrikes bakgrund. Dock kan man se en ökning 
det senaste året totalt sett och för barn med utrikes bakgrund en ökning mellan 
åren 2012 till 2014.

För den framtida kompetensförsörjningen och matchningen på den halländska 
arbetsmarknaden är det oroväckande att andelen behöriga till gymnasiet sjunker 
precis som i övriga Sverige. Halland har en högre andel elever, både inrikes 
som utrikes födda, som är behöriga till gymnasiet än riksgenomsnittet men vi 
ser en sjunkande trend för båda könen.